Morfar¬
Idag är det ett år sedan du lämnade oss. Känns som de vore igår, kommer ihåg varenda sekund! När mamma ringde och berättade.. visst att man visste att det skulle hända, men varför just då? Han som var så pigg och glad, aldrig en sur min på den gubben inte. Vill bara vrida tillbaka tiden till då du fortfarande var med oss. Ännu en jul utan lilla morfar, de blir inte riktigt som vanligt, men vet att du är med oss ändå!
Känner som igår jag var på sjukhuset och hälsade på honom, och hur ont han än hade så fanns det där leéndet på hans läppar. Han försökte verkligen, men de gick inte. Kommer ihåg allt han sa innan jag skulle åka där ifrån, "Det här är nog sista gången du ser mig sofia." Jag trodde aldrig det skulle vara sant, men de var de. Det var sista gången jag såg min moffar. uusch!
Men det känns skönt att veta att han har de mycket bättre där han får vara nu :) 
